Att hamna i FLOW

Omvärlden försvinner, tiden saknar värde och du förflyttas till en helt annan värld.
Skrivkramp finns inte och kreativiteten flödar. Karaktärerna får ett eget liv och du befinner dig mitt i konflikten. Det är bara du som kan påverka hur det ska gå, det är bara så häftigt.

Jag är just nu HELT inne i redigeringsfasen. Går igenom feedback från testläsare och har tagit till mig mycket. Helt plötsligt har jag kommit på mängder med idéer som kan få historien bättre.
Hämnd, sårade känslor och mängder med konflikter.

Vill inte göra något annat än att skriva just nu.
Har lärt känna mina karaktärer ÄNNU bättre och de vill utvecklas.
Jag bubblar inombords och det bara måste komma ut.
Ingen annan kan hjälpa mig med detta. Jag är den enda som kan ta den här berättelsen till nästa nivå.

Alla skrivande människor har bättre och sämre dagar där det går mer eller mindre bra att skriva. Men den där känslan man får när allt bara flyter på är helt fantastisk. Tid och rum försvinner. Man befinner sig som i trans och man varken ser eller hör. Det enda som finns är texten och vad som ska hända härnäst.

Man hamnar i FLOW och det är en fantastisk känsla.
Har man hamnat i det vet man precis hur det känns.
Varje gång jag skriver vill jag vara där och det enda som existerar är nuet.

Jag lovar att det är bra för både kropp och själv.
Är man en grubblare som jag är så är detta nyttigt.
När jag skriver, skriver om och utvecklar så kan jag inte tänka på något annat.
Det är en slags terapi, fast jag måste säga att det är den roligaste terapin som finns.
Man får spåna fritt och det finns inga rätt eller fel. Det kan sluta hur jag vill och jag kan komma på mig själv med att bara sitta där och le.

UNDERBART!
Mera tid i Flow önskar jag mig. Men det är bara jag som kan skapa det.

Nu är den äntligen här

Äntligen!!
Stunden är kommen och nu är det upp till mig att jobba hårt för att det ska bli bättre.
Det blir mycket jobb men det ska bli så roligt. Idéerna finns där och jag vet att många korrigeringar behöver göras.

I torsdags damp den ner i min mailkorg och det kändes skönt. Det var dags att fortsätta redigeringen.

Första delen är redigerad men andra delen har varit hos testläsare och jag har låtit den vila.

Jag är helt säker på att det varit nyttigt både för mig och manuset.

Det är ju så lätt att tröttna på sitt eget manus och nu vill jag bara komma vidare.

Jag har snabbt ögnat igenom feedbacken och det finns en HEL del att göra. Men det visste jag från början. Det är de där rackarns småorden som smyger sig in här och där. Vissa scener går för fort och i bland haltar intrigen.

Men det är inga problem.

Det går att räta till och det är bara att engagera hjärnan. Spinna loss i idéer som djupt där inne finns och späda på både det ena och det andra.

Nu är jag inte riktigt så självsäker som jag låter men den här gången känns det som att det ska bli kul att redigera. Tidigare tyckte jag att det var urtråkigt. Men där har jag helt ändrat uppfattning.

Bara av att se historien växa och bli bättre gör mig så lycklig.

För det är ju i redigeringen som historien kommer fram på riktigt.

Innan jag var i den fasen fattade jag inte hur de kunde säga det men nu vet jag bättre.

Ett manus är INGENTING utan en rad redigeringar. Det är samma för alla författare.

Det finns säkerligen något geni där ute i världen som klarar det men de är lätt räknade.

Men jag är REDO.

Nu ska jag bara skapa tiden att göra jobbet. Det ska bli otroligt kul.