Ett steg närmare målet

Ännu en genomgång är avklarad och nu återstår en väntan på resultatet.

Jag har gått igenom och redigerat halva mitt manus och än en gång hittade jag saker att ändra. Detta är nu skickat till nästa testläsare och jag sitter här nu och väntar på återkoppling. Alltid lika spännande att få höra vad resultatet blir.

Nu ska jag ta tag i nästa halva för att kunna skicka även den. Senaste tiden har varken orken eller tiden räckt till för att kunna ta tag i det bara. Det händer så mycket annat i mitt liv just nu och jag har varit tvungen att pausa redigerandet.
Men från och med lördag är jag på gång igen. Jag måste göra detta för att komma till nästa steg.
Jag vill göra detta för att komma till nästa steg. Jag vill komma vidare för att kanske en dag komma till slutmålet.

Att skicka in manuset till förlag. Jag ska göra det även om det är ett tag kvar innan jag kan göra det.

Ju fler jag berättar för att jag skrivit en roman så blir jag mer och mer peppad.
Alltid när man berättar att man jobbar på en bok så kommer frågan. "Vad handlar den om?"
När jag har berättat vad den handlar om får jag alltid samma reaktion. "Den är så rätt i tiden"

Detta gör mig glad och det få mig att vilja skicka in den ännu mer. Men har jag fått till allt?
Jag har enorma krav på mig själv och det kommer att ta tid och massor med redigering innan jag känner mig redo.

Jag själv har en stark tro till historien och det tror jag är viktigt. Det är en bok som jag gärna hade läst själv. Historien är händelserik och jag tror att många kan känna igen sig i den.

Snart kan jag nog få testa mina vingar och förhoppningsvis får jag flyga.

Vilken form ska man välja?

Innan jag började skriva tänkte jag inte så mycket på hur jag skulle skriva. Jag hade inga kunskaper och jag inte direkt säga att jag har det nu heller men jag har lärt mig massor på vägen.

Jag har läst massor med skrivarbloggar och har tagit till mig det som passar mig bäst. Jag har läst massor med tips från duktiga skrivkursledare och andra spännande personer som skriver. Men när jag läste om vilken form jag skulle skriva i hade jag redan börjat. Jag funderade länge på om jag skulle ändra mig men jag höll fast i det jag hade börjat med.

Jag höll fast vid jag-formen och det har fungerat. Det kanske inte är den vanligaste formen att skriva i men den passade mig bra. Jag levde mig in i huvudkaraktären och i bland kändes dem som att det var jag. På gott och ont.

Min huvudkaraktär råkar ut för massor med problem och jobbiga händelser och i bland har det varit jobbigt. Jobbigt att uppleva en misshandel, jobbigt att vara ängslig och nedstämd. Men samtidigt har det varit kul och väldigt lärorikt.

Men när jag nu läser igenom det hela blir det mycket JAG. Jag gjorde si och jag gjorde så. Men det känns oundvikligt att inte ha med massor med JAG. Det är ju JAG det handlar om.

Kanske skulle jag ha valt att skriva i en annan form men jag vet inte om det hade fungerat lika bra.
Vilken form skriver ni i? Vad passar er bäst?

Min andra roman skriver jag tredje person. Men passar det mig bättre? Det har jag svårt att svara på. Jag har inte kommit så långt i den men jag känner att det fungerar bra det också. Det kanske krävs några böcker innan man kommer på sin grej.

Men kan det bli för mycket JAG i en bok som är skriven i jag-form?
Vad vet jag, jag har ju bara skrivit en bok än så länge.

Jag har VERKLIGEN kommit vidare

Jag fick en rejäl kick i baken och kom åter i gång med redigeringen.
Det behöver göras och jag blir glad av att komma vidare.

Jag har kommit till kapitel 14 och jag har gjort en hel del ändringar. Jag har tagit bort vissa ord som jag använder alltför ofta och jag har skrivit till saker som jag har kommit på. Återigen har texten växt och orden blir fler.

Jag hade tänkt bli klar med halva boken innan jag skickar det till testläsaren men vi får se om jag lyckas med det denna vecka. Annars kan jag alltid skicka det jag är klar med. Ska bli kul att höra vad ännu en människa tycker om min berättelse.

En sak jag tänkte på nu när jag har låtit den vila í någon månad är att jag inte är lika trött på den längre. Även om jag vet i stort sett allt som händer i boken så var det ändå kul att läsa den igen. Få känna med karaktärerna och deras öden.
Självklart gillar jag min berättelse men i intensiva redigeringsperioder har jag varit ganska trött på den. Det blir då vansinnigt svårt att redigera och man läser bara snabbt igenom bara för att få det gjort.

Det var otroligt nyttigt att ta en paus ifrån allt ett tag. Nu känner jag en enorm inspiration att komma vidare.

Men en sak har jag lärt mig i alla redigeringsomgångar och det är att man absolut inte får ha bråttom. Man behöver ta in det man läser och man behöver se vad som ska ändras.

Efter att ha fått första feedbacken från min första testläsare kunde jag komma på mig själv med att sitta och skratta när jag läste igenom. Hon påpekade att jag använder ordet "verkligen" på många ställen och det gör jag VERKLIGEN.

Jag har nu tagit bort många av dem men vissa får stanna kvar. De förstärker vad jag försöker förmedla i berättelsen. Det finns ingen anledning att ta bort det ordet på alla ställen. Då blir det bara konstigt.

Men i kväll fortsätter redigerandet. Jag längtar !!!!