fredag 2 september 2016

Dags att gå vidare

Jag har tagit en skrivpaus nu ett tag men jag känner att det kliar i fingrarna rejält.
Att vara klar men boken men ändå inte riktigt färdig är jobbigt. Jag kan inte alls släppa historien och karaktärerna och nu sitter jag som på nålar för att få veta vad min testläsare tycker.

Hon är den första som får läsa den och jag vet att hon är duktig på texter.
Hon och jag gick en journalistikutbildning i hop och vi har jobbat mycket med feedback till varandra. Jag litar verkligen på hennes omdöme men det är så jobbigt att sitta och vänta.
Tänk om hon inte gillar första kapitlet och därmed slutar att läsa? Tänk om jag har en platt historia utan driv? Tänk om hon tycker att karaktärerna är tunna och saknar personlighet? Tänk om hela historien är platt och för psykisk?

Så många funderingar.

Men jag är ingen erfaren författare och jag har verkligen skrivit det hela på ren inspiration. Jag har skrivit det som har poppat upp i min skalle. Jag har i och för sig burit historien inom mig i många år men under resans gång har den ändrats mycket. Till det bättre, tycker jag i alla fall.
Men nu när jag fått ur mig hela historien känner jag mig ganska tom. Jag har andats och levt denna historia i ett år och nu vill jag bara veta om det är något att ha.

Min tanke var att jag nu skulle ta mig an något av mina andra skrivprojekt men jag har helt enkelt inte orkat eller hunnit. Jag har massor med idéer till nya böcker och jag vill bara börja med dem. Men först måste jag få veta om det jag har skrivit är bra. Jag har skyhöga krav på mig själv och jag vill verkligen lyckas med detta. Men jag får sätta tänderna i något annat projekt och sjunka in i det så kanske jag släpper tankarna ett tag.

Det är i alla fall värt ett försök. Dokumentet är öppnat, fingrarna är redo, tankarna flödar och nu är det bara att se om orden kommer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar