Skrivas konferens 2016

För ett år sedan förändrades mitt liv. Jag hittade skrivandet och det har gett mig massor. Det har förändrat mig. Jag hittade en sida hos mig själv som inte många förstår men jag älskar den.  Att få vara med på Skriv2016 skulle vara en dröm för mig. Att få träffa människor som förstår skrivandets passion, att få träffa proffsen för att lära mig mer om skrivandets konst.

Författandet av min fösta roman är i full gång och jag tror att denna konferens skulle hjälpa mig mycket. Nu håller jag tummarna för att det blir just jag som vinner.

#vinnskriv2016

Att komma vidare

Jag har tagit en skrivpaus då jag kände att jag behövde det.
Jag var liksom lite trött på hela grejen med att försöka skapa en text som gick att läsa.

Men nu börjar fantasin att flöda igen och jag känner mig redo att ta tag i mitt andra bokprojekt. Historierna är så olik varandra men ändå känns det som att allting flyter ihop. Men jag tror att det beror på att jag ännu inte känner mig helt klar med den första. Jag har den på provläsning och jag vet att jag behöver gå igenom den igen. Om jag blir helt klar med den och kan stänga hela den historien kanske det blir lättare att stänga annat.

Kanske är det mitt huvud som är en enda stor röra och jag vill så mycket mer än vad jag hinner med.
Årets sommarsemester är slut och jag har mycket mindre tid att lägga på skrivandet. Det är inte kul och jag saknar verkligen de där sena skrivarkvällarna och nätterna.
Jag vill skriva och jag vill låta fantasin flöda. Det är en sådan befrielse. Men vad gör man när orden inte riktigt finns där?

När det var dags för mig att gå tillbaka till jobbet efter semestern talade jag om för min man att jag inte har tid att jobba. Jag har så mycket annat på gång som jag hellre vill göra. Jag vill hitta ny inspiration och jag vill skriva men där är det ekonomin som sätter gränsen. Jag måste tyvärr gå till jobbet varje dag. Men sånt är livet.

Man kan  inte alltid få precis som man vill. Men jag ska kämpa för det men då måste jag komma igång att skriva igen. Men snart är jag där igen och då kommer jag inte att kunna tänka på något annat. Jag ser positivt på framtiden och jag tror verkligen att jag kommer att lyckas. Jag måste tro det annars är allt mitt jobb bortkastat. Nog för att jag har lärt mig mycket i mitt skrivande men visst vore det kul att få visa alla vad man har gjort. Det vore så kul om man hade lyckats med en riktigt bra bok som är läsvärd. Personligen har jag läst den så många gånger så just nu är jag lite trött på den. Men jag vet att när det är dags igen kommer jag att läsa den igen med glädje.

Nu behöver jag bara komma ur träsket och börja bilda orden igen. Jag längtar tills jag sitter där igen och bara låter tankarna flöda och fingrarna jobba. Längtar !!!!

Klappat och klart

Jag pustar ut och sätter mig till ro.

Äntligen är jag klar, den sista redigeringen sög verkligen musten ur mig. Men jag klarade det.
Redigeringen resulterade in ett antal borttagna onödiga ord men i slutänden resulterade det i + 4000 ord, ungefär. Historien har växt enormt och den har blivit mycket bättre.

Som jag har nämnt tidigare var jag riktigt trött på historien ett tag men nu är jag stolt över den igen. Nu när jag äntligen kommit till slutet av redigeringen känns det bra.
Det har blivit ett antal redigeringsomgångar på kort tid och jag tror att det blev lite för intensivt. Jag tror att jag behöver en paus ifrån den innan den tröttar ut mig fullkomligt.

Det hela började i slutet av juli 2015. Jag var rastlös, irriterad och uttråkad. Jag hade inga roliga fritidsintressen, jag tyckte mitt jobb var tråkigt och jag kände mig allmänt missnöjd. Då fick jag den lysande idén att jag skulle skriva en bok. Innan jag började tyckte jag att det var jobbigt och jag var helt säker på att jag aldrig skulle klara det. Jag var helt enkelt inte bra nog.
Jag hade en historia i mitt huvud som bara behövde komma ut.

Så i smyg började jag skriva. I början berättade jag det inte ens för min man. Nu känner han mig så väl och det tog inte lång tid innan han listade ut vad jag börjat med. Han tyckte att det jag jättekul.
Orden växte och sidorna blev många. I början av augusti hade jag skrivit tre kapitel.
Jag skrev ingen synopsis innan och jag skrev bara en lista på alla karaktärer och deras information. Sen har jag bara skrivit det som fanns i mitt huvud. Historien har ändrats mycket på resans gång men jag måste säga att det har blivit till det bättre.
Från början skulle jag skriva boken och sen slänga den men ju mer jag skrev desto mer tyckte jag att jag i alla fall skulle ge den en chans.

Nu sitter jag här, ungefär ett år senare. Boken är skriven och redo att test läsas. Och den här gången är det inte jag som ska läsa. Jag ska låta någon annan läsa och jag är nervös. Vad ska hon tycka? Är hela historien löjlig och oläsbar eller kan den verkligen hålla.
Jag håller alla tummar och tår. Tänk om det faktiskt är så att denna skapelse ska ge mig min dröm. Min dröm som jag har haft sedan jag var barn men aldrig vågat tro på.
Ja. ja...... jag får vänta och se.

Ändra, skriv om och ändra igen

Jag är mitt uppe i redigeringen men jag tycker att det går trögt.

Håller för fullt på att lägga in alla mina anteckningar jag gjort på de utskrivna bladen och de tar aldrig slut. Jag vet att jag har cirka 70 sidor kvar men just nu är det inte ens kul. Jag har visserligen fått möjligheten att läsa igenom allt ytterligare en gång och gjort en del ändringar men just nu önskar jag bara att jag vore klar.

Jag vet inte vad det beror på och jag önskar att jag visste det.
Men jag tänker inte ge upp för det. Jag tänker fortsätta och jag tänker bli klar.
Jag har bestämt mig för detta och jag tänker aldrig ge upp. Så typiskt mig men det har hjälpt mig mycket att vara så.

Innerst inne tror jag att jag har läst boken så många gånger och har helt enkelt tröttnat på den. Men jag vill inte vara trött på den. Det är lite speciellt att läsa den om och om igen. Jag vet precis vad som ska hända härnäst och det är liksom inte spännande längre. Kanske ska jag lägga undan den ett tag efter att denna redigeringsomgång är klar.

Men hur ska jag veta när den är klar? Ska jag anlita en lektör eller ska jag bara våga skicka in den ändå? Frågan är bara när.

Hursomhelst, jag ska redigera den klart och sedan skicka den till en kompis som ska läsa igenom den. Ska bli riktigt spännande att höra vad hon tycker. Än har ingen fått läsa vad jag har skrivit och jag vet inte om det är bra eller inte. Jag tycker den är bra men jag är väldigt partisk.......

Så in i dimman igen, nu ska jag redigera............

Ny inspiration

Jag har precis kommit hem från en fantastisk resa ut till Stockholms Skärgård med min familj.
Närmare bestämt ön Öja eller Landsort som den kallas.

Skärgårdens sydligaste ö och den är väldigt vacker. 5 km lång och ca 300 m bred. Det är en liten ö men oj vad den är charmig. En lugn oas där det endast finns ett fåtal bilar. Där cyklar man dit man ska eller går. De bofasta åker flakmoppe eller fyrhjuling. En idyll kan man säga.

Då började min hjärna att spinna......
Tankarna svävade och idéerna flödade. Karaktärerna tog form och där var den. Klappad och klar. redo att sätta tänderna i. En ny idé var född och stället var toppen.

Mitt nästa projekt var fött. Eller för att vara riktigt ärlig..... Min tredje bokidé. Jag blev eld och lågor och skrev ner allt jag kom på i fall att jag skulle få minnesförlust och glömma alltihop innan jag kunden börja skriva det hela. Detta är bara så kul... Nu får jag ytterligare en anledning att åka tillbaka till denna fantastiska ö.

Wow vilka häftiga dagar det har varit. Förutom att få vara med min fantastiska familj och uppleva solnedgången tillsammans. Jag har även funnit ny inspiration till mitt skrivande och det är vansinnigt kul.

Vilken höst det kommer att bli med mina skrivprojekt. Ska bli kul att se vart allt detta leder mig.