lördag 6 februari 2016

Nu kommer jag inte undan

Från att aldrig har berättat för någon at jag skriver till att jag vill berätta det för alla.

Jag var på en "after work" med mina kollegor. Vi hade en riktigt trevlig kväll med god mat och vin. Många roliga samtal och efter den kvällen visste jag mycket mer om alla.

Jag fick många frågor om hur jag fick ihop mitt liv. Med heltids jobb, halvtids pluggande och att vara småbarns mamma. Men då kunde jag inte låta bli att tala om att jag jobbar på min första roman också. Vilken lättnad det kändes som. Som att mina kollegor äntligen fick lära känna mig. Eller den person jag har blivit.

Jag fick många frågor om handlingen i boken och alla ville veta hur jag kom på att jag skulle göra detta. Ja, vad svara man?
Jag har ju haft historien inom mig i så många år och den bara väntade på att få komma ut. Komma bort från mina tankar. Även om den inte är färdig ännu. Men jag älskar att skriva och för mig har det blivit min terapi. Jag mår så bra när jag förlorar mig i en annan värld.

Men åter till kvällen med kollegorna. Vilket intresse de visade för denna roman. Alla var intresserade av att läsa den och jag kände mig riktigt stolt.
Nu kommer jag inte undan längre. Nu är det bara att skriva klart så att jag kan börja redigera. För vad jag har hört så tar det minst lika lång tid som att skriva. Om inte längre.
Men jag ser det positivt. Detta sporrar mig bara till att fortsätta.

Tack kollegor för sparken i baken. Nu ska jag grotta ner mig i nästa kapitel.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar