Har konstaterat att det inte alltid är lätt att skriva.
Den historien jag skriver är väldigt känslosam. En ung tjej som jobbar för mycket, sover för lite, dricker ofta och tar sällan hand om sig själv. Hon ställer till dig för sig med sin stora ångest och kärlekslivet är komplicerat.
Jag har en tendens att leva mig in mycket i historien. Som om jag vore en del i boken. Men med tanke på all ångest och leda som denna människa upplever så känner jag ibland att känslorna svallar. Jag kan känna mig deppad, nere och rolös. Men samtidigt så älskar jag detta.
Att totalt gå in i detta projekt med hela sin själ. Att få dela denna historia som har funnits i mitt huvud i så många år. Även om denna bok aldrig ser dagens ljus så ska jag skriva den färdigt. Det är ett stort projekt att skriva en bok. Man behöver ha tid och tålamod. Man behöver skriva om och ändra. Vilket i och för sig är kul när man ser resultatet.
Jag har än så länge skrivit ca 60 000 ord på min historia och jag trodde aldrig att jag skulle komma så långt. Historien har ändrats under tiden, till det bättre hoppas jag.
Nu hoppas jag att min tid och energi räcker till så att jag får skriva klart denna bok. Sen återstår det svåraste. Att övertyga ett förlag att ta sig an boken och göra mig till världens lyckligaste.
Jag vet att det kan bli svårt men jag har förberett mig på att bli refuserad så jag tror nog att det ska gå bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar